Vad är Våld?

Som så många av er vet så är jag numera engagerad i kvinnojouren. Det föll sig naturligt efter att jag själv var läkt, ( vilket är en förutsättning) från den destruktiva relation jag var i, att jag med min erfarenhet nu kan stötta andra människor, som är i liknande situationer.

Jag hade tur, då den relation jag var i endast pågick i drygt 10 månader, men det räckte för att successivt bryta ner mig, i små, små bitar. Våldet mot mig var psykisk misshandel, Jag trodde till slut jag hade blivit galen och ja, jag blev väldigt sjuk. Från att ett år tidigare varit trygg i mig själv, god självkänsla, glad och positiv, ( förutom pms humör) , älskade livet och mitt dåvarande arbete till att ej längre veta vem jag var, hade kraftig ångest och försvunnen livsgnista.

Att det som i April började så kärleksfullt kunde sluta så illa kunde nog varken jag eller mina nära ana. Men det fanns varningstecken, och i efterhand så ja, dem var många. Även några i min omgivning såg dem. Men det fanns också en och annan, som ej varken såg, eller ville tro på det, eller mig, människor som tidigare hade stått mig nära. Människor jag trodde jag kunde luta mig mot när jag berättade hur jag i 10 månader hade blivit nedbruten.

Vid flera tillfällen när jag berättade om vad jag hade varit utsatt för, så kom orden, Men hur? X som är så trevlig. Ja, Och det är det vi människor måste förstå, att en misshandlare kan vara vemsomhelst av oss. Det kan vara vår kollega, familj eller vän. Vilket yrke du har spelar heller ingen roll. På varningstecken.nu.n kan du läsa om tidiga varningssignaler. Sidan rekommenderade min psykolog, som jag gick hos i många månader, efter att jag hade tagit mig ur relationen.

X och jag hade ”känt” varandra, i cirka åtta månader när relationen inleddes. Redan första kvällen vi träffades så berättade X något för mig, och förklarade även att jag behövde bestämma mig snabbt om jag ville vara med X eller inte. Det var en information om något väldigt allvarligt och utan att jag tänkte över detta, så var jag helt plötsligt i en relation.

I efterhand när jag fick kontakt med dom andra kvinnorna, som också hade varit utsatt av X, så uppdagades sanningen att X hade gjort precis på samma sätt, med oss alla, dock skiljde sig historierna åt lite här och där. Då vi också var flera som man träffat vid samma tidpunkt så kunde vi med datum snabbt reda ut mycket och många lögner uppdagades.

I början av relationen så var X väldigt charmerande, något utöver det vanliga, än vad jag var van vid. Redan Inom ett par månader överöstes jag med gåvor, blev bjuden på spa, det köptes nya saker till min hund, allt gick så fort. Komplimangerna tog inte slut, jag höjdes till skyarna, jag var den enda X någonsin känt äkta kärlek med, jag var den sista pusselbiten och det fanns ingen annan än mig som X ville gifta sig med. Samtalet kring både förlovning samt samboskap kom också lika tidigt.

Svartsjukan visade sig efter cirka en månad. Den tog uttryck i ord som vem jag chattar med, om det är någon kille, om någon flörtar med mig, att jag ville ha en kille istället för X. Var jag inloggad sent på sociala medier, så fick jag omedelbart ett sms om att jag chattade med andra, om jag saknade andra, mitt ex för exempel. En morgon fick jag ett samtal från X om ett påstående att jag hade chattat hela natten med andra, trots att jag försökte försvara mig och sa att jag hade sovit hela natten, så hjälpte det ej! Meningar som att jag ej ville vara med X, var ej stolt över X och saknade bara andra, fick jag till mig, helt obefogat. Men enligt X var det alltid mitt fel, hade jag inte varit så oempatisk, känslokall, elak och gett mera kärlek så hade ju allt varit bra.

Efter varje sådan här situation så grät X alltid, fick ångest och skyllde sina handlingar på sjukdomar eller att X haft en dålig dag. Ofta kom det gåvor efteråt. I upprört tillstånd var det att man leker inte med en X, man gör inte slut med en X och att jag kör fulspel med X, till att varje gång jag försökte lämna så klarade X inte att leva utan mig. I efterhand har jag förstått att alla sms från X till mig var genomtänkta, välformulerade, och att jag var den som framstod som galen. Och det förstår jag, för jag blev sjuk och tappade hela min identitet, endast på grund av den misshandel X utsatte mig för.

Nu i efterhand så förstår jag verkligen hur svårt det är att ta sig ur dessa relationer, för man blir höjd till skyarna, för att sedan bli nedtryckt. Och så fortsätter det, och blir värre för var månad.

Då jag vid den tiden bodde i min hemort Kinna, så åkte jag ofta hem till min uppväxt stad Varberg, där jag har både familj samt vänner. Till en början gick det bra för X men alltmer ju tiden gick så för var gång jag åkte, för att träffa dem, så tog det inte lång tid innan det kom sms och samtal med hur känslokall jag var, att jag enbart prioriterade mina vänner, att jag inte brydde mig om X, utan bara dem. Pratade vi i telefon så inledde X alltid samtalet med att jag var hade ett tyket tonfall, en särskild mening som X använde när jag hade varit iväg, var att jag ”var för mer än alla andra”, ofta så gjorde sig X till i ett tillgjort tonfall och gjorde en efter liknelse på hur jag ”lät”. Vid ett tillfälle blev X så upprörd så mobilen kastades på mig, i soffan.

Var jag iväg själv någonstans och inte svarade tillräckligt snabbt på sms, då var jag elak och känslokall. Eller som vid ett tillfälle när jag hade varit på gymmet och X hade varit där och letat efter mig, för jag hade sagt att jag var där, men hade valt att åka hem tidigare. Hur jag fick försvara mig när frågorna kom vart jag egentligen hade varit.

Då och då kunde X bara dyka upp hemma hos mig, utan att ringa först, och gick in med nyckeln. Givetvis hade X tidigt i relationen sett till att ha fått en nyckel. Varje gång det hände upplevde jag det obehagligt. Men X hade alltid svar på tal och sa alltid att jag ej hade informerat ordentligt vad jag skulle göra, att jag inte hade kommunicerat och att jag undanhöll information.

X var väldigt noga med att synas perfekt utåt sett. Redan första veckorna så ställde sig X in hos min familj, både med att vara överdrivet hjälpsam samt generös. Ett par månader efter att relationen tog slut fick jag reda på att X hade varit hemma hos en familjemedlem till mig, vid ett flertal tillfällen, under vår relation, utan att berätta detta för mig. Jag minns vilken obehaglig känsla, som då gick genom kroppen.

Att X gjorde mig i beroendeställning, kom också tidigt, det lagades ständigt matlådor till mig, X ville alltid tvätta min tvätt, och köra mig överallt, För varje gång jag exempelvis sa att idag lagar jag min egna mat, alternativt tvättar min egna tvätt, så blev jag skuldbelagd. Ord som att jag var otacksam, att X gör allt för mig slutade oftast i att X fick ett utbrott.

En misshandlare berättar ofta om hur han eller hon själva blivit utsatta. Så var det också här. Men då visste jag inte att det egentligen var tvärtom. Ni som följde min gamla blogg, vagentillbaka (numera raderad), vet ju också hur jag träffade flera andra kvinnor, som också hade blivit utsatta, av X. Det var dem kvinnorna som också blev en del av all min hjälp framåt.

På endast 10 månader skedde så många situationer, jag kan inte skriva om alla här, men för mig är det viktigaste att sända ut min erfarenhet och med den kanske hjälpa en människa som är eller känner någon, i liknande situation.

Jag kommer framöver här dela med mig av mitt arbete med kvinnojouren. En organisation som gör fantastiskt mycket, för utsatta människor.

Vad är Våld?

Ber om ursäkt för dålig kvalitet på bilden.

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker. Får denna person att göra något mot sin vilja, eller att sluta göra något som den vill.

Misshandlaren drivs av ett stort behov att ha makt och kontroll. Det är ofta en ”bra person”, som är karismatisk, snäll och hjälpsam mot sin omgivning. Det finns en stor poäng för misshandlaren att utåt framstå som fläckfri, normal och trevlig.

Misshandlaren kan använda sig av andra för att bryta ner offret, och få dem att ta misshandlarens parti. Misshandlaren ter sig sympatisk, duktig och hjälpsam medans offret blir alltmer retlig samt”märklig” med tiden.

I början av förhållandet är misshandlaren charmig och uppvaktande men med tiden så framträder den kontrollerande sidan. Ofta smygande subtilt.

En misshandlare har inte problem att kontrollera sin egna ilska. Personen skulle aldrig misshandla sin familj, sina vänner, sin chef hur arg han eller hon än blev. Han eller hon vet precis när det är läge att misshandla och när det inte är det.

En misshandlare har ofta en dubbel standard; att tycka det är allmänt fel med misshandel men om partnern skulle provocera, så anser sig misshandlaren ha rätten att ”ge igen” . Blir partnern arg så kommer misshandlaren att ge igen och även dra nytta av det, som ett bevis på att partnern är knäpp, sjuk eller galen. Och skulle det behövas så använder sig misshandlaren sig av det, vilket stärker hans egen fläckfria image och ger kvinnan mindre trovärdighet.

En misshandlare förvrider i efterhand det partnern har sagt och det misshandlaren har gjort. Och spelar offerrollen.

Ovanstående är beskrivningar av en misshandlare. Det finns mycket mera att skriva om det här och jag kommer att dela med mig mera utav det en annan dag.

Publicerat av

Delar med mig av mitt livliga och fantastiska liv, med min Sofie samt tre bonusbarn. 🤍✨ Kärleken för familj/vänner, inredning och träning genomsyrar, då och då. ✨

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s